Det hela började tidigt 60-tal med att kompisen och jag gick på båtmässan. Vi sjönk snabbt in i drömmarnas värld. Efter att ha tiggt och tjatat på grannen fick vi åka lite vattenskidor efter hans båt och sedan var vi sålda. Det skulle bli eget vattenskidekipage men prislappen på mässan för färdiga grejor var långt bortom räckhåll.

Ett antal år tidigare hade IKEA kommit på iden med platta paket där GDS-konceptet gällde. Båtbranchen var inte sen att kopiera tanken och Wijko-Industrier i Hägersten satte ihop ett antal paket med Ragetten, Wijko Sporten och Moth – en segelfarkost.

Försäljningsbroshyr från båtmässan 1961

 Priset på byggsatsen med bara virke var 995:- och totalt när allt var hemma med en uppjazzad lite stadigare ruta landade prislappen runt 1700:- sek. Detta var en ansenlig summa eftersom lönen för att borra hylsor bara var 1,35 i timmen.

Wijko Sporten

Efter två års slit så gott som varje helg var vi i mål. Båten var då på inrådan av farsans målare, betsad i en mörkare nyans som påminner om Chris betsen men med mindre rödton. Målarmästare Bertil Karlsson hade stor erfarenhet och ett öga för hur det skulle se ut. Han blandade till bets med brun umbra och lite annat “hokus pokus”. Vi betsade och lackade med ett utmärkt resultat.

En 50hp Mercury köptes hos Lasse Flodin i Bergshamra, akterspegeln förstärktes med rostfria vinkeljärn mot slagvägarna eftersom vi var över rekommenderad motorstyrka och lagom till midsommar -64 var det sjösättning.

wijkon på 2000-talet

Båten som vägde c:a 140 -150 kg (130 kg enligt spec.) uppförde sig väl, accelerationen var fantastisk, Wijkon formligen studsade upp på planet och utan problem drog vi två åkare.

Båten – enägarbåt – är fortfarande i mycket gott skick liksom snurran. Hon skall få något lager lack och kanske en bottenmålning i framtiden så är utställningskicket nära.